.

Jag är världens mest tacksamma människa som har så fina vänner som jag ändå har... ♥
sen kan jag bli så less på människor som inte står mig särskilt nära men som ändå finns runtomkring mig som ska påpeka att det är konstigt att jag äter med en kille som jag ändå kännt sen jag var 10 år? Det är väl normalt att kunna umgås med killar även fast man är av motsatt kön och så vitt jag vet är väl att äta rätt naturligt också...? När min egen pojkvän inte har problem med det, förstår jag inte varför någon annan yttrar sig om det heller.. i såfall kan ni väl komma till mig och ta den diskussionen? Nej för i Märsta ska alla vara så instängda och rädda för att leva, usch... jag lever mitt liv så kan ni väl fundera på att spela era egna kort rätt istället?